Förbättrad arbetsmiljö
Det har i undersökningar genomförda av Arbetsmiljöverket och SCB framkommit att hälsan på våra arbetsplatser blivit bättre. Arbetmiljöerna har förbättrats vilket visar i att både fysiska och psykiska aspekter av välbefinnandet blivit bättre sedan mitten av 1990-talet.
Andelen som uppger att de har på tok för mycket att göra har till exempel minskat under denna period. Inom sektorn för vård och omsorg rapporteras också om en minskad andel av dem som behöver lyfta tunga lyft varje dag.
Bland de hälsofrämjande faktorer vi kan gissa om, vilket inte nämns i studierna ovan, är också ökad användning av produkter för att stärka hälsan. Vi har exempelvis hört om bekväma Foppa-tofflor, olika verktyg för massage samt ett allmänt ökad medvetenhet om att hålla vår kropp frisk.
Totalt sett rapporteras om att fler tror sig kunna orka arbeta fram till sin pensionsålder än tidigare. Det inge ju också hopp om att vår mentala friskhet ökar stadigt.
Gällande orsaker till de som faktiskt upplever arbetsorsakade besvär så är fysiska belastningar på vår rörelseapparat största anledningen (innefattar tunga lyft, dåliga arbetsställningar och korta återkommande moment i arbetet). Följt av stress och andra psykiska påfrestningar.
Vad gäller skillnader mellan mäns och kvinnors hälsa så uppger kvinnor oftare psykiska orsaker såsom stress medan bland män är arbetsställningar som frestar på kroppen vanligast orsak.
På det hela taget dock som sagt, arbetsmiljöerna har förbättrats enligt statistiken och hälsan på jobbet likaså.
