Psykiskt välbefinnande
Sedan början av 1990-talet har statistiken visat att det psykiska välbefinnandet i vårt land har försämrats. Man har bland annat hur många som uppgett att de lider av ångest, oro, sömnbesvär, återkommande huvudvärk med mera.
Nu ser det ut som om det kanske är på väg att vända till det bättre igen. För åren 2004-2005 uppgav 24 procent av kvinnorna och 17 procent av männen att de hade dessa besvär. Det är en förbättring med två respektive tre procent när det gäller den psykiska hälsan jämfört med siffrorna från början av 2000-talet.
Utvecklingen är positiv i alla åldersgrupper utom unga kvinnor och män mellan sexton till tjugofyra år där den andel personer som säger sig uppleva lätt eller svår ängslan, ångest eller oro fortsätter att öka.
En teori som framförs bland annat i Socialstyrelsens rapport är att konjunkturuppgången under motsvarande period har sin påverkan och att framtidstron ökat vilket i sin tur påverkar vår mentala hälsa och vårt psykiska välbefinnande. På det hela taget ett positivare samhällsklimat. Det bör i vår tro också avspegla sig i olika former av ledarskap vilket i sin tur kan leda till ytterligare positiv utveckling.
Även i undersökningen Skolbarns hälsovanor var denna trend åt det positiva hållet. Undantaget var det 15-åriga flickorna, en övriga åldersgrupper upplevde mindre av besvär såsom nedstämdhet, nervositet och irritation.
Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns hopp för hälsan och för det psykiska välmåendet. Onekligen kan man anta att samhällsklimatet och utvecklingen där påverkar hur vi upplever vår värld, vårt sinne och vår kropp i termer av hälsa eller ohälsa.
